Det är olika för olika människor, därav ordet generande. Ordet är subjektivt och därmed inget som kan gälla alla. Generellt kan man säga att generande hårväxt är där det normalt inte ska finnas hår. På kvinnor gäller det oftast överläppen, hakan, bikinilinjen osv. Alla har vi hår där, det är när det växer i stor mängd eller ovanligt mörkt som det brukar bli jobbigt.

Det finns sjukdomar som leder till onormal hårväxt på typiskt maskulina ställen, såsom ovanligt många cystor på äggstockarna (PCOS) och överproduktion av det manliga könshormonet testosteron. Misstänker man att man lider av något av de här sjukdomarna bör man givetvis uppsöka läkare. Andra faktorer som spelar in är äftlighet och pigment.

Är din mamma och pappa håriga? Dina syskon? Då blir förmodligen du också ganska hårig. Har du i grunden mörka pigment såsom mörkt hår på huvudet och mörkare hudton så ökar "risken" att håret på kroppen också är mörkt.

Väldigt hårig. Över hela kroppen faktiskt, och JA, det är sjukt jobbigt. På riktigt, det är inget i-landsproblem, det påverkar min vardag. Jag börjar uppifrån och går neråt... Mörka och grova hårstrån gäller alla områden som följer.

Överläppen; där växer mörka hårstrån som en fin mustash. Inte så jätteattraktivt, det går bort.

Polisonger; ja, jag har rejäla polisonger som jag rakar bort.

Brösten; inga kommentarer. Nog för att det inte är så illa, men ändå...

"Förlängda raggarsträngen"; Sketasnyggt med hår hela mitten av magen.

Raggarsträngen; ... och än värre är det nedanför naveln på mitten av magen.

Bikinilinjen; Jag kan inte visa mig i badkläder om det inte är åtgärdat, det ser brutalt ut.

Benen; Ja, jag har onormalt mycket hår på benen också.

Fötterna; JA! Det är äckligt, jag har hår ända ner på fötterna, inte så farligt mycket, men tillräckligt. Stortårna har också fått sin beskärda del.

Rakar, rakar och rakar. Epilering är läskigt och gör alldeles för ont och vaxning törs jag inte prova heller. Utan rakhyveln ser jag ut som en grottmänniska. Givetvis har jag hår på huvet och under armarna också, men det räknas nog till det mer normala. Hade jag haft råd hade jag utan tvekan gått på IPL (laserbehandling), men de pengarna har jag inte. Jag funderar ärligt på att gå till läkaren för det här, det ÄR inte normalt. Ja, just ja, jag är lite fjunig i ryggslutet också, men det gör jag inget åt. (Det är nog alla mina syskon förresten)

Är det här jag ska avsluta med att säga att man inte ska skämmas för sin hårväxt? Jag kan inte säga det tyvärr, för jag skäms. Väldigt mycket. Folk ser, glor och kommenterar. Det ÄR pinsamt och jobbigt. Jag kan inte lösa problemen permanent, så jag fortsätter med min rakhyvel...